Wappadou dou dou

Man vet att man inte har något att säga...

2011-07-04T23:26:00.000-07:00

... när man börjar behandla ämnet "Barnprogram vi minns".

Jag tog det som ett tydligt tecken på att jag nog egentligen inte riktigt vill hänga här just nu.

Kanske återkommer.

Kanske inte.

Jag vet faktiskt inte.

Men vi ses/hörs/läses!

Until then!

Mvh

Jenny

Död eller levande.

2011-04-18T11:11:00.000-07:00

Intressant.

Även därför man alltid hamnar i "Kommer du ihåg Rädda Joppe Död Eller Levande då?"-träsket med människor du inte känner så bra men är ungefär lika gammal som. Brandfacklan som alltid kan kastas in och puffa liv i de mest förvirrade och trögaste sociala sammanhangen. (Her-re-GUD vad jag hatade killen i Rädda Joppe! Men SLÄNG inte mullvaden i sopnedkastet då, pucko! Skyll dig själv, unge!) Lika fort blir det väldigt, väldigt jobbigt om personen du försöker bonda med inte alls nappar på det annars så delikata och oemotståndliga betet. Det visar sig att din motpart är precis något år för ung för att ha missat den irriterande ungen med den nonchalanta inställningen till sin käraste ägodel. Eller att hon/han/hen inte tog del av samma SVT-utbud som du, det glömde du visst, för hon är ju justdetja finlandssvensk eller bodde på Sri Lanka just det året.

Här kan Du som vill kunna vara med när vi andra sitter och ältar vårt kollektiva kulturella minne fina råd. Vita stenen, Joelbitar, HAJK, Skymningssagor, Bullen. Alla finner Du i listan med relaterade klipp bredvid denna irriterande himla unge med den snygga men lite dumma mamman och den mesiga med alltid lika hjältemodiga killen som är kär i den snygga med lite dumma mamman. Och den evigt borttappade, förkastade, älskade men agade mullvaden Joppe.

Bergis.

2011-04-13T10:36:00.000-07:00

Bäst.

2011-04-12T13:50:00.000-07:00

Förmodligen bäst i världen.
Tyckte jag igår, när jag plötsligt hade sprungit enkommaen mil. En komma en. MIL.

Jag blir alltid peppad av dom där inspirerande sportprogrammen. När vi SVT-play:ade första Mitt Liv Som Hellner-avsnittet med Snygg-Erik i tajta trikåer och snor och slem i ansiktet tog jag mig ut i kylan och sprang 7 km. "Kan han kan jag!" tänkte jag och riktigt kände hur det jag hade spring i bena och vinnarskallen på. Jag började tävla med andra motionärer, tog rygg på folk och sprang om dom. Vägrade bli omsprungen av andra än små spänstiga 19-åriga fotbollskillar. Sedan var vi tvungna att disponera avsnitten så att jag hade möjlighet att göra av med min Hellner-pepp: sjukt besviken om den infann sig klockan halv elva på en vardagkväll, liksom.

I söndags var det Evy Palm, denna kvinna som bevittnades i Mästarnas Mästare. När jag såg denna sega, starka och väldigt västgötska kvinna kände jag det: Tänk att springa riktigt, riktigt långt. Bli helt stum, helt genomtrött och bara fortsätta. "Kan Evy kan jag!"

Så på måndagmorgonen snörade jag fast springa-fort-skorna och sprang vilse med flit, som Marcus Birro brukar göra, var och varannan dag. Sedan bara forsatte jag springa. Så sjukt nöjd jag var när jag var klar!

Nu däremot.
I morgon borde jag väl kanske springa lite igen.
Plötsligt känns min lilla runda, den på 3,6 km väldigt, väldigt liten.
Till och med 5 kilometarn runt sjöarna känns lite feg och futtig.
Men den där milen känns också väldigt väldigt avlägsen.
Tänk om jag aldrig kommer kunna göra om det igen?
Tänk om jag ska se tillbaka på den där milen jag gjorde i min ungdom?
Tänk om jag bara hade tur, att allt bara stämde?
Tänk om det blir för tungt, jag får kramp, får ont i ett knä, hostar slem tills jag kiknar?

Evy, jag behöver dig! Snygg-Erik, kom tillbaka!

Anna Maria

2011-03-27T15:17:00.000-07:00

Idag slöt vi upp med godaste vännerna för att äntligen besöka Fotografiska. Mycket fräsig utställning av Albert Watson. Han verkar sjukt sympatisk. Gillade verkligen, verkligen Sarah Moon. Kommer inte riktigt över Johan Torgovnik's porträtt av kvinnorna och barnen i Rwanda.

Det påminde mig om att vi i Rom snubblade vi in på Calcografia och hamnade i en magisk fotoutställning: The History of an Era: Pictures from Princess Anna Maria Borghese’s Albums.

Jag ångrar att jag inte köpte boken med hennes fantastiska bilder från Ryssland, Turkiet, Tunisien, Egypten, Kina, Japan, Afghanistan i början av 1900-talet, och från sjukhusen vid fronten under första världskriget där hon arbetade som sjuksköterska.

Älskar självporträttet längst upp.
Här kan du se fler av hennes foton.

Theese days.

2011-03-25T17:05:00.000-07:00

Degar jäser, hundar myser, teckningar tecknas och blomkvastar släpas hem från Ica. Och hoppet om våren skjuter trotsigt upp som gröna krokusblad i allt smuts. Kanske, kanske.

Jag läser Just Kids av Patti Smith, men mina självporträtt blir mer någon sorts märkliga Dagens Outfit-bilder.

Två små skatter som jag fått av min mormor: en liten, liten katt och en hårig brosch som jag är väldigt rädd att tappa.

Roma Baby!

2011-03-25T02:09:00.000-07:00

En touch av återfall.

2011-03-24T12:23:00.001-07:00

När jag ser den här bilden hos Underbara Clara så kliar det lite i frisyr-tarmluddet igen.

Men för tillfället är jag väldigt nöjd med svallet. Så här välvårdat och långt har det nog aldrig varit. Även om de flesta hårstrån slutar i tre, fyra hårstrån.

Men kanske att jag tröttnar snart och slår till på en riktigt fräsig frissa.

En annan pingla som jag gärna skulle velat se ut som är Molly Ringwald i the Breakfast Club.

Fräsigt va?

Men egentligen vill jag nog bara lära mig att dansa lika snyggt som henne.

Någon som vet?

2011-03-22T00:53:00.000-07:00

Någon som behöver boende? I sumpan, från mitten av maj fram tills årskiftet? Hör av dig!

Sunday bloody sunday.

2011-03-20T15:47:00.000-07:00

Herregud vad min näsa fick fnatt! Och för att rädda min redan nämnda fina, gula tröja, som redan utsatts för och mirkaulöst överlevt tomatsås, olivolja och en heldag i flygplan "bastu-style", från att även drabbas av blodfläckar, lade jag helt enkelt hakan på handfatet och väntade på att näsan skulle droppa klart. Det kan komma mycket blod ur en näsa, ska ni veta. Och det kan ta en stund innan det slutar.

Med hakan mot handfatskanten tänkte jag tankar såsom

"Hur mycket kan det vara, i centiliter räknat?" samtidigt som minn hjärna liksom testade bilder av blodet i handfatet prydligt upphällt i mitt magnetiska mät-set från Ikea.

Jag tänkte även på det gamla Släng Dig I Brunnen-skämtet "Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod" samt på att Jerry Seinfeld skämtar om just varför tvättmedelsreklam ofta inleds med frågan "Undrar du också över hur du får bort fläckar av blod ur kläder?" och att just fläckborttagning kanske inte är främsta orosmomentet vid blodgjute, i avsnittet vi såg till morgonkaffet.

Nu tror jag att jag torkat upp tillräckligt för att våga dra tröjan över huvudet.

Ber om ursäkt om någon upprörts/svimmat vid läsningen.

Hepp!

2011-03-20T14:10:00.000-07:00

Vad ska man ha en blogg till egentligen?
Det undrar jag ibland.

Tja, svarar jag då mig själv, man kan berätta det man vill.
Som att den här bruden, hon på bilden, som fortfarande har väldigt långt hår för alla er som undrar, har haft en sjukt bra söndag.

Den har innehållit joggingtur med flocken i solen, middag och kaffe till Seinfeld, promenad och fika med vänner i Sollentuna, importerade ostar och korv med vänner från Söder och slutligen en chatt med en kär gammal vän för att undvika disken från förgående aktivitet.

Och jag har en tröja som är fin-gul men som får fläckar hela tiden. Men jag använder den ändå. Mer gult i livet! Och mer mat med sällskap! Man kan aldrig få för mycket av mat i sällskap!

Tenacious Dagny 3.0

2011-03-19T16:31:00.000-07:00

Världens bästa hund! Nu tre år gammal! Det firar vi med att leta upp en gammel ost utspridd i en skogsdunge! Paaaaartiiiiiiiiiiee!

2011-03-13T00:48:00.000-08:00

Har du något tips om vad man bör och måste göra when in Rome?
Jag tänker nämligen befinna mig well in Rome om bara lite drygt två dygn.
Hittills är min plan: Äta mat, dricka vin, dricka kaffe. Kanske kasta ett getöga på Colosseum medan jag slickar på en gelato.

Något annat man inte bör missa? Förutom den stora loppmarknaden i Trastavere. Och all god mat. Nämnde jag den?

O, when in Rome.... Snart in Rome.

-dag.

2011-03-08T13:24:00.000-08:00

Semledag.
Kvinnodag.
Och samtidigt en riktigt, riktigt dålig dag.

Ibland får man bara rabbla för sig själv "det grer segg i van't, det grer segg i van't, det grer segg i van't".

Annars är det bra.
Hur mår ni?

2011-02-24T13:52:00.001-08:00

För allmän info.

2011-02-23T14:27:00.001-08:00

Det här är kanske den bästa personen i hela världen.
Det vara bara det.

Onsdag sitter jag i tankar.

2011-02-23T06:06:00.000-08:00

Nej, det gör jag inte alls. Jag gör ingentingingentingingenting. Och ser mig inte omkringmigomkringmigomkring.

Jag lyssnar på brunchrapportensändningar från veckan och konstaterar att världen står i brand, nu igen, och jag har gjort dukkah och diskat och tänker att jag borde hänga upp tvätten och dammsuga, nu igen. Men det gör jag inte. Nu igen.

Ge mig ett projekt, ge mig ett uppdrag!
Hit med en häst, en prärie och en eld!
Fly mig lite riktning, lite något att kämpa för!

Jag skulle gärna ta mig i kragen, men jag vet inte om det är det jag borde. Och jag vet inte vart jag ska lägga min kraft. Istället pyser den långsamt ur mig.

Sjukt trött på hon den där i spegeln.

Ursäkta om tonen blev personlig, och kanske privat.

Nu till något helt annat: Vi ser om Sopranos. Så sjukt bra!

Personlig utveckling.

2011-02-08T03:08:00.000-08:00

Jag funderar på om jag ska lägga till PT på mitt CV.
(För er som inte bor i Stockholm: PT = Personal Trainer = Personlig tränare = total dumförklaring av er från min sida = ja.)

Att försöka sig på springtur efter springtur med en envis staffe under vintermånaderna i Sverige utvecklar vissa skills hos utövaren.

Vid minsta fukt ute, vilket det vanligtvis finns överflöd av under ovanstående tidsperiod, krävs en enorm bank av påhittighet, tålamod, målmedvetenhet och pedagogik.

Man lär sig snabbt att anpassa sig efter individen, att läsa av vilka exakta mått av morot respektive piska som ger bäst resultat. Alla är olika, därför kräver det ett specialutformat program för att passa just den här individen.

Har du ibland svårt att komma igång ordentligt med träningen? Eller har svårt att motivera din träningspartner att hoppa ner ur fotöljen? Här kommer mina bästa trix och knep! Funkar lika bra att applicera på dig själv!

1. Ignorera dom där bedjande ögonen. Det är inte synd om dig/din träningspartner! Vad hon/han egentligen vill är att pumpa igång! Börja redan här att jobba med den ljusa, glada rösten. Kanske lite snäll provokation i form av att putta, reta, småbrottas lite. Var noga med att uppmuntra minsta lilla antydan till en pigg attityd: minsta svansvift eller sträckning ska följas av ett: YESSYESSYESSBRAAAA! från din sida!

Övningsbild 1. Stå emot!

2. Deppar du/din partner ihop i början av passet, kanske på grund av viss väta? Här finns många bra motivationshöjande uppvärmningsövningar att göra. Något av följande funkar garanterat:

a.) kissa och bajsa.
b.) Skräm ankor/mucka med en kanadagås. Höjer garanterat både humör och adrenalin!
c.) Lek med pinne. Får igång flåset, och är alltid en favorit! Vem kan vara deppig under lek med pinne? Pinnen kan sedan medföras under passet som extra piff och rolighet! Går utmärkt att leka själv med pinne! Välj gärna något stort och tungt, eller något som sitter fast i ett träd.
d.) Utveckla "lek med pinne" genom att leka i djup snö eller terräng.
e.) En godisbit framför nosen/näsan funkar i 9 fall av 10.

3. Var sträng. Acceptera inte att stanna. Visa ett tydligt nekande när din partner försöker hoppa på ditt ben för att stanna dig/fälla dig.

4. Var noga med att YESSYESSYESSBRAAAA! kommer ofta. Lägg gärna till ett "Ja! Kom igen då!" och öka farten lite.

5. Var planerande. Ropa "HOPP!" i tid innan vattenpölar för att undvika tvärbromsningar. Gör det mer dramatiskt och inspirerande genom att lägga till ett "åååÅÅÅÅÅH" innan. Ett "åååÅÅÅÅÅH-HOPP!"gör oftast jobbet. (Dock känner du dig väldigt dum om det inte gör det.) Hoppa själv med inlevelse och spänst så kommer din partner tycka det ser kul ut och hoppa efter.

6. Var snygg. Get the gadgets. Suit up. Matcha.

Lägg märke till den inspirerade partnern i nedre högra hörnet. That's the spirit!

Kom ihåg att inget får bli rutin! Kom ständigt med nya överraskningar och övningar så kommer ni snart ta er runt dom där kilometrarna! Lycka till!

Okej, kompisar.

2011-02-06T11:54:00.000-08:00

Ärligt.

Hur mycket skulle jag ångra mig

och skulle jag verkligen kunna pulla off September-frillan?

Hur stor skulle katastrofen/succén vara, enligt er?

Om ni skulle svara ärligt, med total frånvaro av korslagda fingrar, tår eller insmickrande baktankar eller eventuella planer på att sticka knivar i min rygg

Ja? Nej? Över era döda kroppar? Kul? Skiter väl du i? Potentiell tant-bus? Eller skulle jag se ut som en tioårig brittisk pojk? Jag undrar

för det här

röda svintoburret

trasselsuddet

hästtaglet

hårbollsfabriken

börjar gå mig på nerverna.

Ain't flyin' with me no more.

Ring och rösta!

Ge din åsikt!

Hjälp mig nu då!

Skies seems bigger then I ever thought it would be.

2011-02-04T16:17:00.001-08:00

Gillar att gilla.

2011-01-25T03:18:00.000-08:00

Jag älskar Gilla-knappen.
Jag vill ha med mig Gilla-knappen överallt.
Jag ska tatuera min hand vit och alltid ha på mig en tröja med blå mudd, så jag kan gå runt och göra tummen upp för allt runtomkring mig.
Nä. Men lite så.

Jag har väldigt lätt att bli kär i saker. Min approach har varit att i stället för att närma mig något ifrågasättande och med skepticism varit att köpa det, ta det till mig, gilla det, kanske till och med bli överväldigad av det.

Men, säger du ifrågasättande, du är ju ett barn av den ifrågasättande generationen. Den som fått lära sig att argumentera mot allt, bara det argumenteras, analyseras och ifrågasätts.

Jovisst är jag det. Så därför brukar jag komma på efter ett tag, att jag kanske inte bara ska gilla vad-det-nu-är rakt av. Jag kanske borde tänka efter. Ifrågasätta. Kritisera. Utvärdera. Och så gör jag det. Jag blir bättre och bättre på det.

Men jag kommer aldrig bli bra. Jag gillar att gilla, alldeles för mycket. Jag blir innerst inne lite ledsen på mig själv när jag kritiserar. När jag märker att jag blir mer och mer cynisk. Mer och mer tar på mig en roll av skeptisk översittare som ironiserar över hur dumma folk är.

Usch.

Men man kanske måste hitta balansen. Lagom är bäst. För att både förbättra, och samtidigt bemästra konsten att uppskatta.

Men jag hoppas, hoppas att jag alltid kommer gilla att gilla mer än jag gillar att skeptiska översittare gillar mig. Hoppas.

Hallegod peppar veckan med Barney

2011-01-24T03:29:00.000-08:00

Saker jag har gjort idag...

2011-01-23T14:47:00.000-08:00

... för att känna att jag kommer någonstans.

1.

Jovisst. Vi är inne på personlighetstest-nivån. Vad som helst som kan säga mig varåt jag ska gå: Bring it on!

2. Försökt vinna en tvättmaskin. Helst en som tvättar i lägre grader än de stadiga 90 som vår nuvarande envist klamrar sig fast vid.

3. Rengjort en ugn. Nåt så vansinnigt grundligt. Vi snackar två avverkade disksvampar, disktrasa, vattenspruta, Yes, Jif OCH maskindiskmedel, dammsugare, skruvmejsel och ett makalöst och sällan skådat gnubbande. Vi snackar en ugnslucka som tidigare var brun i fyra lager som nu är så genomskinlig att man knappt kan tro på att den finns. Fast den gör det. Fast det tror man inte.

4. Bakat kakor i ugnen. (Dom syntes hela tiden genom luckan! Nåt så sjukt bra! Funderar på om vi nästan måste sätta upp en siluett av en rovfågel på glaset, för så vansinnigt genomskinlig är den nu, att jag är rädd att den kan vara en fara för många småfåglar. Herregud vad ren den är!)

Jag vet inte om något av det här hjälpte.
Alls faktiskt.
Får se vad vi hittar på i morgon.

Jag tittar på det här.

2011-01-18T14:04:00.000-08:00

The Girton Curtains.

Nu tänker jag att jag måste göra det här. Typ.
Alltså.
Det är ett kinderägg! Tre önskningar på en gång!

1. Man får tälja. Tälja är typ det bästa! (Lite bättre är dock hugga. Ännu bättre är elda. Detta om detta.)
2. Man får hitta på coola mönster.
3. Det blir ett ashäftigt tyg. Eller typ tapet.

Asså herregud.
Shit vad jobbigt och omständigt.
Men harrenadå vad härligt det blir!

Newsflash.

2011-01-17T15:02:00.000-08:00

Vill bara dela med mig av dagens tankeställare.

Några av våra bästa vänner, Joseph och Mia åkte häromdagen på semester till Josephs andra hemland Sri Lanka. När dom åkte iväg var det till ett Sri Lanka där en miljon människor plötsligt är hemlösa, på grund av att landet de senaste veckorna drabbats av värsta monsunregnet. En miljon. Det är nästan hela Stockholm. Tänk det. Hela Stockholm. Borta.

Ganska naturligt då att man några gånger per dag tänker tanken "Hur går det för dom på Sri Lanka?". Ganska logiskt nog så sätter man sig vid sin dator och kollar in första bästa tidningssida. Dn. Svd. Aftonbladet? Eh nej. I princip nada. Om man googlar Sri Lanka - Nyheter så hittar man en notis från idag. Diakonia är på plats och rapporterar. Litegrann.

Tydligen var det inte en tillräckligt stor nyhet för att få ens en liten notis på DN.se. Det senaste jag kan hitta är att Bildt har vart där och hälsat på. I april 2009.

Jag undrar vad det beror på? Är helt enkelt en miljon människor som förut hade nästan inget och nu inte har någon stans att bo eller någon försörjning tillräckligt många? Är Sri Lanka ett för litet land? Hade dom sina minuter i rampljuset under tsunami-rapporteringen? Har Sri Lanka uppfört sig så illa så det är bäst att vi tiger ihjäl dom? Eller är dom helt enkelt för tråkiga? För ocoola? Inte riktigt med i innegänget? Så funderar jag.

Någonstans vet man ju att man inte riktigt får veta allt som händer i världen. Men ibland kan man bli lite extra... ledsen, frustrerad och konfunderad.

Jag tänkte att jag kunde rapportera lite i alla fall.

Vad man gör sent en måndag.

2011-01-17T14:36:00.000-08:00

När man inte kan stänga ner fliken, för den där tröjan är så fin. Man funderar på hur om det ändå inte är värt lite extra deg när man väl hittar något man verkligen gillar. Man inser att det är ungefär sjuttioåtta saker till på sidan man verkligen gillar. Man inser en halv sekund efter det att man inte har någon extra deg att casha ut. Man inser att man kanske får nöja sig med att istället bara klippa in en bild på den där tröjan på sin blogg och hoppas att det tillfredställer en tillräckligt. Man misstänker starkt att det inte gör det.

Modcloth.

Kredd till Fredd.

2011-01-14T01:04:00.000-08:00

Anonym sa...

Berättelsen av Ove är saxad från http://fredrik.cafe.se/.

Det finns fler!!! Mycket nöje!

Mvh/Micael.

Tack Micael! Mycket nöje var precis vad som uppkom när jag surfade in på ovan nämnda adress!

Det hände sig idag.

2011-01-13T13:54:00.000-08:00

Saker jag såg och gillade idag:

Nelly.se läskade i sitt nyhetsbrev med en grön klänning som jag känner på mig skulle göra sig perfekt på min kropp! Inte riktigt vad som brukar finnas på just den kroppen, men whatthehey - vad gör man inte för att locka hit våren? Jag ser mig själv inviga den i något försommarvarmt land när det ännu slaskar i det här. Kommer matcha fräknarna så himlars bra!

Den här fanns på en liten liten bild i Present&Corrects facebookalbum. Jag hastade genast till deras underbara sida för att ta reda på om den skulle eventuellt kanske möjligtvis kunna bli min. Fullt möjligt, visade det sig. Vad det är?

Baby Book

Track the progress of your little one with this very modern baby book from France. The hardback concertina has, on one side, a height chart. On the other there is plenty of room for notes, pictures, footprints & remnants of your loved ones lunch. 3.5x7' with 18 sections on each side.

Vi får helt enkelt ta och skaffa barn.

Plus ungefär en miljard andra saker från Present&Correct. I vanlig ordning.

Mästerkockarna på fyran. Ogillar dock tv4 play som hänger sig lite hur som haver. Men Mästerkockarna kommer bli mycket bra!

Saker jag läste och skrattade åt idag:

En man som heter Ove köper en data som inte är en data. Jag skrattade högt och länge.

Jag fnittrade även till det här: Things real people don't say about advertising.

Saker jag åt för mycket av idag:

Bagarens Favorit från Gateaux. Idag igen. Damn you, nedsatta priser! Herregud vad gott det kan vara med vetelängd i skorpform!

Saker jag planerar att äta för mycket av i morgon:

Her-re-gud.

Whatthehey!

2011-01-11T08:07:00.000-08:00

Man KAN ju faktiskt vinna!
Men man KAN faktiskt bara vinna om man är med!

Honey+me fantastic give away!

Fritidsintresset ökar 2011.

2011-01-07T00:51:00.000-08:00

Jag är fortfarande i det-är-ett-färskt-åroch-jag-undrar-hur-det-ska-bli-mode.

Mina önskningar rör sig inom området "fritid". Det jag går och drömmer om är inte, och det är kanske fegt av mig, eller någon sorts självbevarelsedrift, sunt eller osunt, vem vet, men det är inte stora karriärsdrömmar och storslagna planer på fantastiska projekt.

Det är mer en oerhörd längtan efter att få ta den jag håller kärast och resa ut i världen och se saker.
Vi har varit tillsammans i tio år i november, men vi har fortfarande inte gjort någon längre resa tillsammans bara han och jag än till Köpenhamn på vår bröllopsresa. Visst har vi varit i både Sydafrika och L.A, men då i sällskap av min familj eller av en hel skola.

På en strand i Sydafrika. Hela klanen Wallhult finns någonstans strax utanför bilden. Mycket angenäm resa. Fem av fem toasters.

Tänk att få skvalpa runt i ett turkost hav tillsammans, eller vandra runt i en europeisk huvudstad eller få äta gudomligt god inhemsk mat från någon annan del av världen. Göra precis sånt som vi tycker om.

Jag hoppas även på att 2011 blir, i likhet med 2009, ett år i konserternas tecken. Vi har bokat Håkan Hellström på Trädgården i juni, men jag hoppas i hemlighet på en chans att få se Robyn, Lykke Li, Miike Snow, och många, många fler. Kanske är 2011 året då vi slår till och hänger på Way Out West? Det hade varit formidabelt!

Förväntansfullt gäng på väg till en av 2009's många konsterter. Här: Bloc Party på cirkus. Blocparty får ++++, sittplatserna ++, gänget vi reste med +++++.

Jag är också grymt sugen på att dra på mig en Helly Hansen-tröja, vandringskängor, packa ner triangaköket och dra upp till fjälls och bara vandra runt ett slag....

2011, bjussar du på lite fritidssysselsättningar äru bussig?

Den femte dagen.

2011-01-05T12:43:00.000-08:00

Jag är väldigt nöjd med dagen. Den har uppfört sig väluppfostrat och artigt och bjudit på det där lilla extra.

Tillexempel bjöd den till lite över det vanliga under en helt vanlig promenad till PrisExtra. Promenaden hamnade på ett Mio som höll på att stängas, där en matta och en lampa fyndades till utförsäljningspris. Oväntat och lyxigt!

Något annat lyxigt är den nya kärleken dukkah. Rostade, mortlade hasselnötter och mandlar blandat med hemmagjord garam masala. En såkallad hit på bröd doppat i lite olja. Eller på sallad. Eller på fläskfilé. Eller på turkisk yoghurt tillsammans med lite honung. Eller i... tja, jag tror det mesta kan gå att piffa till med lite dukkah! Helt klart här för att stanna!

Dukkahn och annat smått och gott har just avnjutits i glada vänners lag. Precis så som alla dagar bör vara, alltså. Hoppas att fler dagar 2011 följer 5 januaris exempel!

Nytt.

2011-01-04T10:52:00.000-08:00

Såhär började det här decenniet. Nyårskalaset från kvällen innan sköts upp en dag på grund av min sjukdom. Tidig eftermiddag den första dagen 2011 satt jag och hostade med ugnsfolie i huvet och försökte få mitt evighets-långsamt torkande hår färdigt för det stundande coctailpartyt. Fake-it-til-you-make-it tänkte jag, och piffade upp mig riktigt ordentligt för att åtminstonne inte SE sjuk ut.

Nu undrar jag lite hur decenniet kommer fortsätta? Vad kommer hända? Vart? Hur? När? Varför? Och med vilka?

Härnäst fortsätter det i alla fall med Carcassonne, popcorn, öl, tillsammans med Simon och våra ständiga underhållare Flight of the Conchords. Allt detta överlevde övergången och platsar i den nya tiden.

Vet inte om det kommer krävas så mycket Fake it, men jag hoppas verkligen att jag kommer make it.

Snoriga nyårsfunderingar från soffan. pt 4.

2010-12-31T14:21:00.000-08:00

"Vem kan slå Filip och Fredrik?" med underrubriken "Holmgången" i tre avsnitt, samt Inception.

Lantchips, Hummus, chicken wings, rödbetor, halstabletter och Ben&Jerry med både cookie dough och febersmak.

Och ett Sundbyberg och Solna som skjuter upp sina raketer förgäves: det vrålsnöar vilket gör att ingenting syns, och till och med smällandet dämpas som inuti ett duntäcke. Som hundägare är jag mycket nöjd.

Det är fyrtio minuter kvar på 2010 och jag funderar på om det är värt att tvinga kroppen till att vara vaken nån timme till för att uppleva... tja, ingenting egentligen.

Fast.

Tja.

Ändå.

Snoriga nyårsfunderingar från soffan. pt 3.

2010-12-31T08:54:00.000-08:00

Ett annat, väldigt slitet, nyårslöfte skulle kunna vara klassiker "att träna mer".
Vilket kommer bli skrattretande enkelt.
För 2010, åtminstonne sista halvåret, var halvåret då i princip ingen träning överhuvudtaget uttövades i det Wallhulstka hemmet, av många olika orsaker. Lättja och fattigdom är två av dom.

Det visade sig att vi överlevde det oxå. Inga större katastrofer, kroppen har inte totalt havererat, men nu är den sugen på att få sätta igång.

Känns ändå på något vis som att jag lärt känna min kropp lite mer. Den klarar sig fint med att vissa perioder bara köra "gå istället för att stå i rulltrappan"-nivå. Ingen panik behöver tas till, inga kor finns på isen, inga faror kan siktas på taket. Men den är som bäst när den får en rejäl dos av träningsvärk då och då. Då håller sig knän och ryggar och nackar snälla och fogliga!
...

Simon har inhandlat allt som krävs för en festlig nyårsafton: nog var det en påse lantchips och en burk kikärtor jag hann få en glimt av när han packade upp handlarkassen?

...

Sån här äcklig febersmak som jag har i munnen nu skickar alltid tillbaka mig till Lofsdalen 2000. Jag fyllde femton år i en sovsal delad med trettio andra, med 40 gradersfeber och ett i princip outnyttjat liftkort. Finaste Julia gav mig en ask med Aladin-hjärtan i födelsedagspresent och jag åt dom för att bli av med smaken. Som av en händelse har vi just ett sådant paket här hemma i detta nu. Men jag kommer inte göra om misstaget. Jag väcktes ur feberdrömmar av att ett helt läger sjöng för mig och Sohan knäppte en bild av en svettig och snorig femtonåring som jag under hela min tonårstid skulle fasa för att någon skulle se. Försökte hitta den på vår externa hårddisk "Tjock-Göran", men den verkar vara long gone. Och det kändes faktiskt lite tråkigt...

Vilken dag på året passar inte bättre för nostalgi än denna?

Snoriga nyårsfunderingar från soffan. pt 2.

2010-12-31T08:09:00.000-08:00

Första nyårslöftet är givet: i år ska jag och Josefine höras och synas mycket mycket mer.
...

Överhuvudtaget vill jag ge löftet: mer middagar, fler fikor, mer häng och kanske även lång-häng i goda vänners lag. Tillsammans med god mat, såklart!
Väldigt nöjd med årets löften hittills!

Snoriga nyårsfunderingar från soffan.

2010-12-31T03:43:00.000-08:00

Nytt objektiv, tangentbord eller dra av Simons dator?
Första året med Hallegod HB är snart slut. Vilket förträffligt nyårslöfte.
Vet inte riktigt hur vi ska toppa det 2011?
...

Är det inte lite märkligt att det är helt okej för DN att publicera namn, ålder, adress och föredetta arbetsplatser på de terrormisstänkta svenskarna? Är dom inte just det: Misstänkta?
...

Det briljanta i idéen att helt enkelt skjuta på nyårsbalunsen en dag, så de som är sjuka och snoriga hinner friska på sig lite. Det är ju ändå mest maten och det otroligt trevliga sällskapet man är ute efter.

Bakar kakor och har ett fasligt styr.

2010-12-17T01:57:00.000-08:00

Bloggen är just nu stängd på grund av stundande jul.

Den stundar väldig snart, alldeles för snart.

Och jag känner att i år var året jag blev vuxen och julen blev en stress och inte enbar ljuvlig glädje.

Eller nä, förresten.

Det är väldigt gladsamt med jul. Men det behöver väl inte lacka mot den så himla fort!?

Låt oss Lussa för Er en aning.

2010-12-12T14:16:00.000-08:00

Ha en fröjdefull Lucia!

Hallegod på facebook.

Tills jag skäms.

2010-12-12T13:44:00.000-08:00

Familjen Wallhult har en sida på facebook där vi lägger upp våra önskelistor. Detta för att endast en person ska köpa en julklapp till en, men man ska inte veta vem.

Jag gick... bananas när jag skulle lägga upp min lista.

Det blev en orgie i googlande, online-fönster-shoppande och drägglande över tangentbordet.

Och nu kan jag inte sluta strosa runt på NK's köksavdelning och sukta och längta och trängta.

Men så känns det så konstigt att önska sig saker. Även om vi bestämt en viss summa. Och det bara är skönt, säkert, för den som fått mig i uppdrag, att det finns massor med konkreta tips på vad jag skulle bli överlycklig av att få i strumpan. Men ändå skäms jag.

Mystiskt va?

Förövrigt har jag beslutat att jag är värd en klänning, och kanske en kofta, till julafton.

Vilket gör att jag går bananas även inom detta område.

Klädutmanandet har inte alls krympt min garderobs-matsäck, som det visar sig. Den har bara gjort mig utsvulten och hungrig som en varg. Kanske bör röd flagg märkas ut, då mitt beteende är misstänkt likt en egyptisk hajs.

Hej Farmor!

2010-12-12T12:38:00.000-08:00

Jag hoppas du hittade hit!
KRAM!

kurator.

2010-12-10T01:07:00.000-08:00

Igår ägnade jag all koncentration på att inte bli sjuk.
Det innebar sträng fotöljsittning med en säsong Leilas Jul, Leilas home delivery, Per Morberg och sedan började jag se om helt formidabelt fantastiska Mauro och Pluras kök.

Idag känns det lite bättre. Jag har hopp om att inte snora och svetta ner arbetsveckorna framöver alltför mycket... Tror jag... Men allt jag vill är att bjuda på baluns och vardagsmiddagar och mysa med vänner över delikata måltider. Jag tvingade Simon att gå upp till Ica och handla saffran, mandelmassa, pistaschnötter och råsocker. Så att jag kasnke kan klämma in något sorts bak framöver.

Idag hittas jag på NK. Välkomna dit.

Det kallar jag en veklig pilt.

2010-12-05T10:50:00.000-08:00

Jag är vid-behovs-anställd.
Vilket betyder att jag kan jobba i princip hur mycket som helst.
Eller hur lite som helst.
Och hur lite som helst vill man inte jobba.
För då får man hur lite pengar som helst.
Och det vill man inte.
Därför tackar jag gladeligen ja till alla pass som erbjuds mig.
För vi behöver pengarna.
Och mitt jobb är väldigt roligt.
Och för att jag är ung och stark och frisk och har inga barn och jag borde kunna jobba hur mycket som helst.

Men idag är jag (som ni ser. För att jag tycker det är tråkigt att publicera inlägg utan bilder, och i brist på fina, vackra, inspirerande bilder så tar jag istället fula, konstiga kort med photo boot, lagom sjukliga och i snyggt, blått ljus i härliga grodperspektiv för att pryda bloggen med. Varsågoda!) trött. Fryser under ett täcke i soffan och kan inte förstå att klockan inte är åtta än, när det känns som mitt i natten. Och jag inser att de där 13-dagar-i-rad-passen som jag tackat ja till kanske... inte var en så himla lysande idé?

Asch. Det går nog.
Om Gud vill och rumpan håller.

I väntans tider.

2010-12-03T14:21:00.000-08:00

Sitter i soffan.
Äter kanelmandel.
-lar.
Kanelmandlar.
I bakgrunden: Punkar-Bengt.
Dagny mutas med kanderad mandel mot att sluta fnysa mot dörren.
Sväronen är i Vingåker.
Tåg är inte att lita på.

Kanelmandlar, pistaschnötter och kanderade mandlar.
Och väntan.
Hur ska man kunna sluta äta?

Carro says.

2010-12-02T14:42:00.000-08:00

Carolina sa...

Fint! Kommer det från ritplattan? Men nu är det faktiskt torsdag. Jag är ledsen men när du gör sånna här inlägg krävs dagliga uppdateringar ;)

Jag har därför spenderat alldeles för lång tid på att ta kort på vår kökssoffa som jag just klätt om. För att sedan redigera korten. För att sedan lägga upp dom på bloggen.

Varje moment sket sig i omgångar och tog därför extrrrrreeemmttt lång tid.

Varje moment gjorde mig mer och mer frustrerad, i takt med att jag blev tröttare och tröttare och därför hungrigare och hungrigare.

Och det är inte riktigt det den här bloggen ska vara.

Så kom hit och sitt i den där bövla soffan istället. Den är råfin. Lovar.

Det är tisdag.

2010-11-30T13:22:00.000-08:00

Traditionsenlig Advent.

2010-11-29T14:11:00.001-08:00

Både här och här berättar jag om saker som brukar ha den goda eller mindre goda smaken att inträffa vid advent. Eftersom helt ovidkommande traditioner är... ehm... tradition vid den här tiden av året så tänker jag fortsätta. Okej. Vi börjar med punkt ett.

Julskinka är fantastiskt. Dock inte inhandlad än. Har försökt stå emot. Det går ganska bra. Men i morgon får vi hem bagebrö... Då kanske en skinka är på sin plats!? Dagny nickar ivrigt.
"Nej, inga märkliga barndomsminnesrätter", tänkte jag. Men så insåg jag att vi har ett paket Skånepepparkakor i skafferiet som ingen vill ha. För de smakar ingenting. Men enligt Simon skulle dom vara fantastiska. Hur han visste det? Dom åt alltid såna när han var LITEN!! Det som är BRA är att det som är BRA med Skånepepparkakor är just: paketet. Skåda:

Fin va? Dock falsk. Ingen läckerhet alls.

Bilden lånade jag härifrån.

3. Grisen trivs bra i Sumpan. Vi med.

4. Min osynlige vän är lika osynlig som alltid. I år har vi varit vänner i tio år. Hittills har det gått dåligt med firandet. Men vi har en månad kvar att slå på stort!

Hallegod Hälsar.

2010-11-29T13:43:00.000-08:00

Gladvent på er!

Ögongodis.

2010-11-29T13:40:00.000-08:00

Dagens Herregud-jag-dör-av-avund-bild.

Den bjuder Mia på.

Dagens Herregud-jag-dör-det-här-är-inte-sant-hur-kan-något-gå-så-fel-bild.

Brought to you by De Tio Öarnas Kulturskola.

Jag publicerade ändå.

2010-11-28T13:29:00.000-08:00

Ibland vet jag liksom inte vad jag ska ha den här bloggen till.

Bekräftelse, naturligtvis.

Jag har alltid haft svårt att prata, uttrycka mig i ord om mig själv.
Svårt att ens förklara för mig själv vad det är som händer. Och då är det så oerhört skönt att skriva.

Men det senaste har jag märkt att jag raderar varenda text som snuddar lite vid något lite mer känsligt.
Förmodligen kommer den här texten också försvinna innan den når dina ögon.

För jag är så trött på mig själv.
Och tycker den här bekräftelse-grejen är så outhärdligt tröttsam.

Samtidigt vill jag mer än någonsin att någon ska berätta vem jag är.

Jag fyller 26 om några månader.
Vi såg just Så mycket bättre och September-Petra fyllde just det. 26 år. Och är med i ett program för att hyllas för sin långa och framgångsrika karriär. Så kan man ju inte hålla på och jämföra säger du, fast visst kan man ändå det och det gör jag ändå. I svaga stunder. Det blir en del såna.

I morgon ska Simon ha en lärare som säger att han bara kan titta på någon för att kunna säga vad dom ska jobba som. Tänkte han kunde bjuda hem honom på en oformlig och för äggpenslad lussebulle sen. Så kan han kasta ett öga på mig. Och berätta. Det hade vart så gött.

Dagens Dagens

2010-11-24T13:11:00.000-08:00

DAGENS VILL HA: Ett gymkort på ett fräscht och väldigt tillgängligt ställe. Joggingturer gör sig inte riktigt i snöstormar.

DAGENS KLÄDSEL: Jeans, blus, två koftor. Skidsockar.
DAGENS SMINK: Gud, så tråkig den här Dagens-delen är. Vem bryr sig om vad jag har för smink?
DAGENS FRISYR: Fett fast snyggt.
DAGENS HÄNDELSE: Sovmorgon.
DAGENS LÅT:
DAGENS PLANER: Diska. Sedan sova.
DAGENS SAKNAD: Det är bra när man får tänka länge på den här och ändå inte riktigt kommer på nåt... Gymkortet kanske?
DAGENS DUMMASTE: Att gymmet upp för backen är apdyrt.
DAGENS SJUKA: Mailprogram som förstör liv. Gårdagens sjuka, visserligen, men det smittar av sig.
DAGENS DROG: Kaffe.
DAGENS ROLIGASTE: Grotesco.
DAGENS FAVORIT: Mys-Dagny.
DAGENS KÖP: Simon köpte ägg, kanel och balsamicovinäger förut. Livets viktigaste.
DAGENS GODIS: Nybakt bröd.
DAGENS HUMÖR: Trött, soft, käckt, förvirrat, nervöst, nöjt, hungrigt och tillfredställt.
DAGENS ORD: Vädret.

Statusuppdatering

2010-11-24T12:41:00.000-08:00

Den här veckan skulle, i början av den här veckan, innehålla 4,25 timmars arbetspass.
Sedan innehöll den plötsligt tre dagars arbetspass till. Brabra.
I övrigt har veckan varit bra, förutom en och annan riktigt pissig upplevelse.

Vädret är kallt.

Mitt hår är rätt så fett men ändå rätt så snyggt. Och jag testade en ny "do" i veckan.

I morgon får man pengar. Dom ska stoppas i alla hål.

Långbordet från förra veckan Thanksgiving står kvar. Och Simon har hemtenta.

Och all denna enormt och fantastiskt intressanta information kommer här till dig, bara för att jag draaaaar mig så för att gå och diska.

I morgon är det måndag.

2010-11-21T14:08:00.000-08:00

Den här veckan blir en bra vecka.
/Hallegod

En fråga.

2010-11-19T15:22:00.000-08:00

Anonym sa...

Aha du... Berätta hur wacom:en var sen... :-)

Hej Anonym! Känns konstigt att tilltala en okänd identitet, men du är välkommen att ha en åsikt och frågor ändå.

Nu har jag tillbringat hela min fredagkväll, och till viss del natt, med wacom:en och hittills kan jag bara konstatera: jag älskar den!
Inte för att jag riktigt bemästrar den än (Se föregående bild...her-herm...). Men det går så sjuuuuukt mycket bättre än andra, billigare varianter jag prövat.

Och jag har suttit i flera timmar nu. Vilket brukar innebära att jag är nästan gråtfärdig därför min hand domnat, fått kramp, eller värker. Nu: ingenting!

Jag och min, eller vår, men mest min tror jag nog ändå, det KÄNNS så, eller ja, wacom kommer bli goda och tajta vänner. Det är vad jag tror och hoppas. Vad tror du? Hoppas allt är frid och fröjd. Tjipp!

Tja...

2010-11-19T14:15:00.000-08:00

Laboration 1 medelst ritplatta.
Åh, vad jag önskar att jag fick visa min morfar den här ritplattan!

Idag: Dagens Dagens!

2010-11-19T02:05:00.000-08:00

DAGENS VILL HA: Ledigt. Fast betalt samtidigt. Går det att ordna?

DAGENS KLÄDSEL: Simons tröja, kjol och stumpbyxor. Och så ett par mjukisbyxor och skidsockar över det. Classy.
DAGENS SMINK: Viftade lite med mascaraborsten och konstaterade sedan att det inte var värt det. Jag orkar inte.
DAGENS FRISYR: Mössfrilla.
DAGENS HÄNDELSE: En timmes iskall promenad till UPS i Bromma för att hämta paket. Paketpaketpaket! Med något riktigt bra och efterlängtat i.
DAGENS LÅT: Nynnar på How Will I Know med Whitney H. Kanske för att Fröken Gniste är i stan...
DAGENS PLANER: Först: Gillra en fälla så Simon inte kan öppna paketet utan mig! Sedan: Jobba. Sedan: fräscha till lägenheten inför morgondagens övernattningsgäster. Sedan: Sova.
DAGENS SAKNAD: Min säng.
DAGENS DUMMASTE: Att det ser ut som min garderob kaskadkräkts över hela vår säng.
DAGENS SJUKA: Att UPS inte kan LEVERERA utan man måste knalla DIT för att hämta sitt paket!?! Är inte deras grej lite det där med LEVERANS?
DAGENS DROG: Kaffe.
DAGENS ROLIGASTE: Att få paket!!! Paketpaketpaket!
DAGENS FAVORIT: Paketpaketpaket!.
DAGENS KÖP: Ehm.... paketet? Betalades inte dag, men ändå.
DAGENS GODIS: Josephs ljuvliga frallor som lämnades här efter Thanksgiving. Mums!
DAGENS HUMÖR: Trött fast gott med vissa inslag av jagorkarintejagorkarinteåhhhh.
DAGENS ORD: Wacom intuos4 i ett paket.

Tacktacktacktack

2010-11-18T01:15:00.000-08:00

Igår hade vi en hejdundrans Thanksgiving här. Tyvärr var både jag och Simon för upptagna för att komma ihåg att fotografera (Hej Bettan&Bosse!) så det enda jag har att erbjuda är det triumferande mms:et jag skickade till Linchen och Simon när kalkonen togs ur ugnen, samt bilden då Mia fångade The Carving of the Beast.

På Thanksgiving ska man vara överdrivet och fromt tacksam, och det var jag. ÄR jag. Jag tittade mig runt i rummet (tänk att vi knödde in tio pers inklusive långbord i en etta!) och bara myste, satt säkert med tindrande ögon och ett fånigt leende. Så fina, fina människor! Tänk att dom vill komma hem till mig! Tänk att vi tillsammans kan trolla ihop värsta festen! Tänk att man kan äta tills man spricker och ändå finns det mer, mer, mer mat.

Idag är vår kyl och frys full av läckerheter, så missade du spektaklet får du gärna komma och äta resterna.
Själv är jag så trött så jag snart avlider, och jag vill inte alls gå och jobba, jag vill baka pepparkakor, eller helsteka en gris eller något.

Traditionen är ett faktum.
Välkommen nästa år! Vi kan nog knö in ett gäng till!

Tack!

Godmorgon.

2010-11-14T23:23:00.000-08:00

Mörkt, regnigt, väldigt sömnigt men samtidigt stressigt.
Äsch, det här kommer bli en bra vecka.

Det ligger en 4-kilos kalkon i min kyl och tinar. På onsdag ska vi fira Thanksgiving här.
Jag är inte helt säker på hur man firar Thanksgiving, men det kommer nog lösa sig till slut.

Idag har Hallegod kundmöte och deadline. Vi peppar för en ny, underbar vecka! Hoppas din vecka blir ett praktexemplar!

Arbetsveckan är lite luddig i kanten.

2010-11-12T14:02:00.000-08:00

Fredagkväll.

Flitens lampa lyser. Börjar dock flimra lite som ett dåligt gammalt lysrör nu.
Vi lyssnar på Uggla i P4, Filip &Fredrik och helt utomordentligt formidabla Jonathan Unge.

Man kanske borde gå ut och slå klackarna i taket när man är ett ungt par i sina bästa år som vi är.
Eller så kan man gå hem till morfars kusin för att titta på bilder på gamla släktingar.
Det är just vad vi ska göra i morgon, nämligen.
Igår var vi dock på gille.
Tja, man kan säga att vi sänkte medelåldern som tidigare låg på närmare 80 rätt rejält. Men gille var det!
Kanske inte direkt klackarna i taket, men det var ett inspirerande föredrag, en lagom hetsk stämning från dom som tyckte vi borde känna att vi var där på nåder, och inte bara vi förresten utan även föreläsaren och alla som inte arbetat inom branchen i sisodär 50 år lite drygt.
Nej, nu överdrev jag något väldeliga.
Men det blir ju intressantast så.

Nu: popcorn och Grotesco.
Lusse-Hank får vänta tills på söndag.

Voj. voj. voj.

2010-11-11T03:44:00.000-08:00

Det här är för fint för att vara sant.
Och just nu hinner jag inte titta.
Så jag skickar ett länktips till mig själv.
Glöm inte att kika in på Ma + Chr, Jenny, okej?!

Jenny och D&G kommer överens.

2010-11-11T00:57:00.000-08:00

Jag brukar inte vara ett stort Dolce&Gabbana-fan direkt. Eller, jag brukar vara lyckligt omedveten och ointresserad av vad dom hittar på.
Men det finns nog inget plagg jag sett någonsin som är så briljant som detta! Perfekt för det här landet! Helt instickad i ett fanastiskt mönster! Vem vill inte vara det? Kroppstrumpor bör vara kroppstjocksockar.

Jag kan tillochmed se mig själv strutta runt i det här:

DÅ hade vi lekt.

Hur man gör farbror Melker stolt.

2010-11-10T07:56:00.000-08:00

Den här dagen var dagen som började med att jag just drömt att jag just fått barn, och just hälsade på min vän Andreas Kleerup som just flyttat in i en villa som var särdeles stökig och full med bröte, i vilken han for runt för att leta upp en lampa som jag måste ha när jag ammade. Vad exakt denna lampa skulle ha för funktion i själva amningen är mycket oklart, men klart var att: han visste att den "ska vara här någonstans", att den varit till stor användning när han själv fick barn, samt att den lampa jag istället pekade på och tyckte "men den där går väl bra, annars", enligt honom var "för liten". Igen: till vilket ändamål den var "för liten"är väldigt oklart.

Detta är också dagen då vi steg upp i vad som kändes som "ottan" och åkte till Berghs för att gå på frukostseminarium tillsammans, jag och Simon. Vad ska man annars göra när man har en relativt ledig dag ihop med sin make?

Det är även dagen då jag mötte upp Anna för en fika och vi enhälligt bestämde oss för att försöka hyra in oss i en grafikstudio inom en snar framtid. Bra beslut!

Det här är också dagen jag hoppade av bussen, råkade se att Röda Korset var öppet, och sedan spontanshoppade något jag inte visste att jag saknade: en knypplingsdyna med alla tänkbara tillbehör. Tror jag. Jag vet nämligen ingenting om knyppling. Men förhoppningsvis vet jag lite mer snart. Förhoppningsvis kan jag gagna en del kunskap av den lilla pärmen som damen som skänkt redskapen samlat sina övningsalster i samt den lilla pamfletten om knyppling. Jag tänker också att det MÅSTE finnas tutorials på World Wide Web. Vad ska man annars ha World Wide Web till?!

Det var också dagen Hallegod Hb gav sig själv en tidig julklapp i form av en sånhär. Tänk. Snart är den här!

Den här extraordinära, slaskiga och gemytliga novemberdagen vill jag härmed höja med femte kopp kaffe i en skål! Skål, för denna dagen - ett liv!

I morgon ska jag ta betalt för att pyssla samt gå på ett typografiskt gille.
Ja just.

2010-11-09T13:10:00.000-08:00

Vi på Hallegod har en lite veckovill vecka.
Men vi vill ändå att det ska bli en fin vecka.
Till er alla från oss alla.

2010-11-09T01:42:00.000-08:00

Ibland blir jag så trött på mig själv att jag storknar.

Varför GÖR jag det bara inte?

Varför GÅR jag inte bara ut och springer?
Varför sitter jag här och gnäller om en otränad kropp och ett litet snöoväder?
Samtidigt som jag sitter här och i hemlighet tänker att HUR BRA hade jag inte varit om jag TROTS snöovädret tog mig ut och tog ens bara ett LITET varv runt den LILLA sjön?

Det är bara att snöra på sig skorna och börja släpa runt hunden!

Varför sätter jag inte bara IGÅNG med att rita/klippa/pryttla ihop någonting, vadsomhelst, men NÅNTING?!

Bakom mig finns ett skrivbord, bredvid det en hylla fullproppad med (Herregudherregud jag är min PAPPA insåg jag just det är BRAOCHHAGREJER som ligger där?!?!?!!!!!) material.
Och det FINNS åtminstonne VISS mått av talang här.

Sätt igång för fabian!

Exakt samma princip kan översättas och lösa i stort sett varenda gnäll-ämne jag har i mitt liv.

Herrejebanon.

Giv.
Mig.
Styrka.

Nu.
Nu GÖR JAG DET.
Och HÖR SEN!

Veckans kökshanduk.

2010-11-08T11:22:00.000-08:00

Något jag inte riktigt kan få nog av är kökshandukar.
Vare sig det är ett lustigt, fyndigt tryck på som på dessa från Donna Wilson, eller bara ett fint fiskbensmönster, eller en helt vanligt rutig eller svartvitrandigt, eller om det är en gammal, sliten och mongrambroderad från mormors linneskåp så känner jag ett starkt ha-begär.

I avsaknad av IRL-samling så tänker jag starta en virtuell. Här är nummer ett. Eller ett och två, det gick inte riktigt att skilja dom åt. Fina va?

.

2010-11-07T03:21:00.000-08:00

En så vansinnigt seg morgon.
Eller, bevaremigväl, det är definitivt inte morgon. Klockan är kvart över tolv.
Och efter den här vansinniga idén med vinter/sommartid har brukats så är det faktiskt så att kroppen tror att den är kvart över 13. Eftermiddag.

Den här dagen kommer inte i gång.
Jag har ont i rygg och axlar och det är verkligen inte ett uns av träningsvärk, för jag har inte tränat sedan innan sommaren.

Jag vill:
- bara ligga och titta på Boardwalk Empire hela dagen.

Alternativt:
Energi till att få lägenheten att bli fräsch, piffad och doftandes såpa.

Eller:
- Ha energi och inspiration till att skapa något fantastiskt.

Och om inte det går, hemskt gärna:
- Massor med mat, massor med vänner, tända ljus i en lägenhet som är fräsch, piffad och doftandes såpa.

Om inget att ovanstående går att förverkliga:
- Fred på jorden och Frid och Oändlig Visdom åt alla.

.

2010-11-04T01:38:00.000-07:00

Saker i livet som är livsviktigt: att baginga blir av.

Man kan tro att det årliga baket av bagebrö i källarn på udden är en bagatell. Något som är trevligt, men missar man det så missar man det och då är det inget att göra åt. Det rör ju sig bara om att baka bröd. Vitt, enkelt bröd med lite kardemumma i. Bakar bröd gör ju jag minst en gång i veckan.

Men så är det inte. I min värld är baginga en högtid som är minst lika viktig som julafton. Att gå omkring och se ut som någon från 1800-talet och samtidigt bli uppdaterad på släkta och vad som hänt på öa sen sist. I min värld kan man flyga tvärs över landet bara för att baka och sedan åka hem igen. (Medelst kylväska med nybakat bröd.) Man kan oxå ta bilen från småland ut till en ö i havet för att baka, och sedan slänga in påsar med varma bröd i framsätet som man stänger på färjan för att brödet var för varmt när man åkte. Och är man djupt nere i Kongos djungler så... nej, förresten Anna, du kommer nog tyvärr missa det i år. Afrika är lite väl, även för en baging.

Just nu håller det på att förhandlas om när baginga ska ske i år. Det ser inte så jättebra ut. Dom vill baka den enda helgen jag jobbar i november. Typiskt dåligt. Jag hoppas på att jag får vara med. Och att till och med Simon kan få introduceras för detta anrika hantverk! Hoppashoppashoppas...

Annars får vi hyra en pizzeria, hör ni det Fess och Mia?!

.

2010-11-04T01:12:00.000-07:00

Åh harreminje.

Nu är det bara två dagars jobb kvar.
Sedan ska jag vara ledig och hinna med.
När jag har jobbat klart på fredag har jag varit ledig 1 på tjugo dagar.
Men det är väldigt bra, för i november ser det tunt ut på jobbfronten. Typiskt. Men jag ska försöka hålla mig sysselsatt. Bygga hus, tänkte jag. Visionera, kanske. Det gör man i och för sig bäst i sällskap. Gärna väldigt handkraftigt och lite överenergiskt sällskap. Jag saknar Ölmstadborna. Ibland behöver man att någon verkligen släpar in en hel granskog på kyrkans scen för att känna att man får något gjort. Ibland behöver man elda upp massa bröte. Ibland behöver man bygga upp en hel värld bara för att söndagsskolan ska ha avslutning i någon timme. Ta i lite. Trötta ut sig. Och ändå orka lite till.

Och det gör man bäst i grupp. När man är själv fastnar man lätt på facebook, eller så måste man diska eller så tycker man att alla idéer är dåliga och att allt skulle vara bra om man bara hade mer pengar.

.

2010-11-03T13:25:00.000-07:00

Kände att jag var i fel stad när jag fnissade lite för mig själv och slängde upp en burk rårörda lingon och en paket bindor på kassabandet. Kassörskan fattade inte ordvitsen. I Götet hade man förstått. Ibland känner man verkligen av kulturkrocken.

(Lathund för er som inte heller fattar. Gillar "relaterade ord".)

.

2010-11-03T12:51:00.000-07:00

- Vilket fin hår du har förresten, flickan!
- Åh, tack!
- Ja, man KAN inte bli stursk av något som man fått GENETISKT, för att du fått det där har ju du ingenting att göra med. Inte ett dugg!
- Nej, faktiskt inte.
- Nej, det har du inte förtjänat själv. Så på det viset kan man inte säga. Men man KAN ge någon komplimanger för att man SKÖTER det fint! Så!

Dagens konstigaste med ändå mest logiska komplimang av en kund.
Lina, den går ut till dig!

Förövrigt fick jag världens vackraste komplimang av en sviiiinsnygg manlig kund förra veckan:

- Ursäkta, vart kommer din dialekt från?
- Eh, jag kommer från början från en ö utanför Göteborg, men.... (här börjar jag dra den vanliga ursäkten om att jag lätt faller in i dialekten som talas där jag för tillfället bor, men hinner inte innan det finaste orden kommer:)
- Ja, jag har bott i Göteborg så jag tänkte det, men det lät ändå inte riktigt... lite som att det är lite norska också, liksom.

Och ja ba, inne i huvet ba YEESSSSSSSS!

Jag ska bära de orden som den sista droppen vatten.

.

2010-11-02T16:08:00.001-07:00

Jag har uppdaterat portfolion lite.
Välkomna.

2010-10-31T15:26:00.000-07:00

En bild säger mer än tusen ord.
Säger dom. (Med ord)

Här är orden som hör till den här bilden:

1.) Håret är avklippt och således rätt fräscht tack vare LinaMagdalena. Så hemmla göda! Lite exprimenterande är aldrig fel! Eller ibland. Men inte idag!
2.) Firar Halloween med ett spindelnätslinne och blodröd kofta. Eller egentligen ett fint gammalt WEZC-linne och en felbeställning från Lindex. Båda var i dyraste laget för mig (över 300-lappen. Herregud). Men har sannerligen betalt sig. Bra plagg som hållt i många år nu. Och som fortfarande är fina! Jag ska snart sluta skriva om alla dessa kläder. Jag har bara några final frontiers kvar att anta i garderoben....
3.) En mun som, visar det sig, fortfarande kan alla wailningarna på Mariah Careys #1S-skiva. Pinsamt eller skillat. Du väljer.

.

2010-10-30T08:56:00.000-07:00

Jag och Lina hade tänkt klippa varandra idag.
Men det blev inte riktigt av.
Synd.
Det hade verkligen varit att förena nytta med nöje.
Nytta = Mitt hår strejkar. Fäller strån på allt och alla. Klumpar sig i knutar. Spretar och har sig på konstiga ställen.
Nöje = För Lina är en av de bästa i världen man kan hänga med.
Kanske i morgon.
Jag hoppas på i morgon.

-

Formidabelt och genialiskt på Paris VS New York-bloggen.

.

2010-10-29T23:50:00.000-07:00

Camilla Engman har tydligen gjort det här projektet för en aula i en lågstadieskola.
Funderar lite på om jag inte ska ta och gå om några årskurser.
Det KAN ju bara skapas absoluta GENIER när man får titta på sånt härnt dagarna i ända!
Kanske skulle man skicka sina framtida barn till den här skolan? Dom verkar ju veta vad dom sysslar med!

.

2010-10-29T13:06:00.000-07:00

Kanske borde vara lite pinsamt att erkänna, men när Amber Riley som spelar Mercedes i Glee sjunger ryser vi båda två här i soffan.

Däremot.
När Simon tvingar mig att titta på när EMD sjunger What Is Love i nånsorts grådig och helt surrealistisk tappning på ett redan rätt pinsamt Idol.
Då får jag svettningar.
En lätt känsla av "Det här händer väl inte? Dom KAN inte vara seriösa??"
Samt illamående.

Inte Okej, EMD. Inte. Okej.

Hur höga frisyrer man än har.

.

2010-10-29T12:58:00.000-07:00

En ledig helg blev plötsligt en jobb-helg.
Bra för bankkontot.
Inte så bra för den sociala skattkistan.

Men jag känner mig rätt lyckligt lottad ändå.

Idag har jag haft nöjet att jobba ihop med en extremt trevlig och väldigt begåvad ung kvinna som jag tycker ni borde kika närmare på. Här. Kan man göra det. AnnaForsmark.se
Visst är hon briljant? Är man i Sundsvall då och då kan man handla hennes saker. Annars kan man säkert maila henne och få något fint erbjudande! Anna har även gjort fantastiska saker för Glädjespridaren.

Min favo är det här briljanta kortet!

.

2010-10-29T12:35:00.000-07:00

Glädjespridaren har uppdaterats för att fira den mest läskiga helgen på året.
Anna och Anna har gjort massa fina grejer och jag har gjort ett bidrag, se ovan!

Kika in! Spread the joy!

.

2010-10-28T23:43:00.000-07:00

Jag har uppdaterat portfolion.
Välkomna!
Hör av dig om något faller dig i smaken!
jenny@wallhult.se

.

2010-10-28T12:45:00.000-07:00

Just såna här salt och pepparkar vill jag ha.
Eller egentligen något mer praktiskt.
Men dom här är ju så snygga att det väger upp!
Från A Collection A Day.

Jag ritar ikväll.

2010-10-27T13:14:00.000-07:00

Jag är så trött att jag går av.
Och ändå skär jag ut pumpor ur kuvert, bakar pepparkaksrulltårta, diskar och fotar och redigerar bilder på en och samma gång.
Okej, just nu är det Simon som redigerar bilder.
Och jag som sitter här.

Jag hittade precis det här, Nina Lindgren.
Jag gör en länk här så jag har inte glömmer att titta på det här i morgon.

.

2010-10-26T14:13:00.000-07:00

Jag tog tjuren vid hornen idag och använde en väldigt konstig svart over size t-shirt/klänning från monki som inhandlades för många herrans år sen. Den har bland annat två väldigt mystiska snibbar längst ner på sidorna som jag TROR att det är meningen att man ska knyta ihop. Det ser oftast mest konstigt ut. Dessutom är kvallen ju värdelös.

Idag löste jag problemet med en säkerthetsnål i var snibb och gömde dom på insidan. Drog en annan gammal avklippt tisha över, även den från Monki, även den urgammal, även den omgjord för tredje gången när jag tänker efter. (När jag tänker efter riktigt noga har jag nog hållit på med den här utmaningen ungefär de fem senaste åren?)

Självklart toppat med en secondhandscarf! Lite siden är aldrig fel när man vill dölja att de andra textilierna är noppriga och fulla med hål.

Ärligt talat, när jag strök snibb-klännigen-eller-vad-det-nu-är blev det som en liten stjärnhimmel inuti den. Full med massa små, små hål. Jag tror att det här var sista gången den får vara med. Nu åker den. Men använd blev den!

Herreminje. Hur mycket kan man egentligen skriva om ett helt värdelöst och ointressant plagg?

I alla fall.
Jag längtar tillbaka till dagarna då man sydde upp en dräkt. Och sedan använde den. Rålänge.

Those where the days.

Tror jag.

Jag var ju inte där.

Jag är ju här.

.

2010-10-26T02:04:00.000-07:00

All I want for Christmas is a resa till London strax innan christmas för att kunna handla julklappar till er alla HÄR. Alternativt handla julklappar till er alla, och sedan bestämma mig för att ni nog hellre vill ha något annat och det är nog bäst att jag behåller alla sakerna själv. Och just det, ett fett bankkonto önskar jag mig också. Helst även det innan jul.

Och JA, jag HAR ätit min spenat var dag.

.

2010-10-25T23:49:00.001-07:00

Enligt originalversionen av Klädutmaningen 2.0 får man inte ha samma plagg i två veckor. Eller man och man, man bestämmer ju själv.
Och jag bestämmer själv att den här halsduken som jag stickade förra året får användas så mycket jag vill. För, att. Det är iskallt i butiken där jag jobbar (igår var jag tvungen att rota igenom min handväska för att tillslut hitta nån sorts gammal kladdig rouge/läppglans för att smeta på mina vid det laget blåsvartlila läppar. Det ser inte trevligt ut när man försöker sälja och samtidigt ser ut som om man varit död i tre dygn.), och dessutom la jag hemskt mycket tid, och kanske på tok för mycket pengar på garn för ett år sen. Så om inte sticka, repa upp, sticka, köpa mer garn, sticka, göra paus pga kramp i händerna, repa upp, sticka är Slow Fashion så vet jag inte vad som är. (Orden Slow Fashion har satt sig på min hjärna, jag har aldrig förstått vad ordet Fashion har med mig att göra. Men nu använder jag det maniskt, åtminstonne här i bloggen. Fashion, fashion, fashion. Jag tänker att jag tror att jag är den "coola" bruden i I Anneli.)

Appropå garnshopping var jag förbi den lilla butiken jag brukade besöka titt som tätt förra året. Jag hade vägarna förbi och tänkte bara dyka in för att se om det fanns nåt mysigt. Räknade till och med pengarna i plånboken. 24 kronor. SKULLE kunna räcka till ett nystan om jag hittade något fantastiskt, samt kunde motivera mig själv till att jag just skulle lägga mina sista 24 kronor på ett nystan med oklart syfte sådär två veckor innan löning. Plötsligt spärrades då min, och alla andras, väg av en gigantisk lyftkran med en stor stålram ur vilken regn, ja regn duschades ut. Vägen var avspärrad med små lastbilar och det stod människor i täckjäckor och varselvästar och pekade vänligt men bestämt efter alternativa vägar.

Vad som pågick? Ja, av den engelskspråkiga megafonrösten som ljudade över området, samt kvällstidningarnas tema just då kan jag räkna ut att det förmodligen var: Millenieinspelning. Daniel Craig och gänget.

Och jag gick en lång U-sväng runt, smet in på Marias Garn, drömde och suckade, men behöll mina 24 kr till grönsaker istället.
Go mig!

Tänk nu på det, att när ni ser Daniel springa omkring på en regnig St Paulsgatan, att bara några meter därifrån går jag och trånar efter ett litet nystan med senapsgult bommullsgarn, och försöker bestämma mig för om det lite mer gråblågröna alpackagarnet är finare än det bara gråblå.
Det blir roligt för er!

2010-10-25T10:18:00.000-07:00

Saker man gör när man har tröttnat på den dåliga ekonomin:

Budgeterar i Excell.

Och hade jag haft en gilla-knapp här hade ni kunnat läsa att Ing-Mari Wallhult och Josefine Sjöberg gillar detta.

Eller "lajkat" som Ing-Mari Wallhult skulle sagt.

2010-10-24T23:54:00.000-07:00

Saker man gör när man inte bara kan köpa nya kläder:

1. Syr i knappar.
2. Hämtar verktygslådan och bänder upp blixtlåset på sin vinterjacka när den klämst sönder i en dörr.
3. Lagar hål i kläder.
4. Tar AV sig vigselringen innan man tar på sig nylonstrumpor och dylikt. Filar även naglar som utgör en masknings-risk.
5. Packar ner kängorna med hål i väskan, och bär dom iförd gummistövlar till jobbet.

Slow Fashion, som dom kallar det, jag känner mig måhända ännu mindre fashion än vanligt, är en bra grej.
Lite en grej som liksom varit THE grej rätt länge, men sen slutade vara det. Kanske kan bli det igen.

.

2010-10-24T14:14:00.000-07:00

En hälsning från Hallegod Hb inför den stundande måndagen!

Hallegod på facebook.

.

2010-10-24T06:59:00.000-07:00

Jag orkade inte läsa hela intervjun på the Design Files med Kat Chadwick, scrollade igenom, tittade på fina illustrationer.
Så längst ner ligger den här
b
r
r
r
r
r
i
l
j
A
N
T
a
bilden där.

Så klockers att det finns inte. DET FINNS INTE!
Jag vill ha den på en väg. En stor.

.

2010-10-22T09:09:00.000-07:00

Idag: en långkofta från Lille Skutt (Ja, butiken heter så. För alla utomstående ligger denna pärla på Hönö), som plockats från en kasse som skulle kunna heta "Kläder jag borde kassera på grund av noppror, hål och allmän slitning". Den är ändå fin. Framförallt varm.
Samt en Tischa som definitivt BORDE legat i samma påse, men som är så favoriserad att den fortfarande kommer undan som "fin-t-shirt" fast den har en väldigt mycket mer grådassig kulör än den hade från början.

På måndag är det den 25:e.
Och jag vet inte hur klädutmaningen 2.0 kommer klara det.
Om, och det är ett stort OM, det finns några slantar kvar i kassan när allt annat är betalt så kommer kanske ett par vinterskor inhandlas. Kanske en svart, eller vit go och varm kofta också. Så jag slipper snylta på Simons hela tiden.

Men.
Det kanske är någon som har lust att hjälpa mig tillämpa riktlinje nr 5. Låna, byta eller köpa begagnat.
Någon som har ett par rejäla vinterskor som ligger och skräpar? Ett gammalt felköp kanske?
En varm och go kofta?

Jag har slt 37 i skor och 34-36 i koftstorlek. Men det är inte så kinkigt.

Tacksam för svar.
Din Jenny

.

2010-10-20T14:27:00.000-07:00

Kanske världens bästa snus-reklam.
Hos Hilda Granath. Som förövrigt är briljant.

Jag är pepp.
Allmänt pepp.

Här diskuteras det som snurrat i mitt huvud sen i förrgår: Vad hände egentligen? Förlovad!? Med HENNE!? Och Rogers bebis!!! Donnn Dräjjjper!! Du är.... dum! Och: Heja Sally! Heja Joan! Heja Peggy! Betty - ta dig samman kvinna och väx upp!

Klädutmaningen har utökats till fejjan!

.

2010-10-20T02:08:00.000-07:00

Morran is a superdog. Hon bor hos Camilla Engman. Jag och Dagny ska blir dom när vi blir stora.

Jag äter en fantastiskt god smörgås i små, små tuggor för att den aldrig ska ta slut. Fantastiskt god! Om bagaren själv får säga så.

Den 27 oktober är det ett upprop som går ut på att bära något lila. Jag fick en inbjudan på fejan och tänkte först, får jag erkänna, ett "Pöh!", lite trött på alla dessa ha-på-dig-nåt-för-det-här-och-det-där-grejer som frodas i vår samtid. Jag blir inte riktigt klok på grejen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka. Jag velar och försöker att inte vara för snabb med att döma ut, men ändå.

Men i det här fallet får jag faktiskt säga att det har sin poäng. För personerna som själva grejen går ut på att stödja finns precis här och inte i något avlägset land mitt i ett inferno av krig, förföljelse och terrorism, utan precis här. Och kan direkt fatta grejen: Jag känner kanske inte dig, men jag vill bara att du ska veta att du är helt och hållet okej, tycker jag.

On another note: vet inte om jag kan leta fram något lila i garderoben. Klädutmaningen hindrar mig dessutom från investering. Nåväl. Jag ska leta.

Ikväll ska vi ha personalfest. Mitt livs första!
Det här är Moa Hoff.

.

2010-10-19T14:13:00.000-07:00

"Bli ej oroad över förkolnat papper i hela köket. Ej heller över väldigt mjölig hund. Mycket disk. Köp kyckling och ost."

"Förlåt för el KAOS. /Jenny som har rå-bråttom"

Item 1: Sms skickat till Simon vid kvart i tretiden, just efter jag stått i ytterkläderna och tagit ut brödet ur ugnen, tappat en baguett i huvudet på min hund, vilket för att sedan rusa iväg till jobbet, undra över om jag verkligen stängde av ugnen. Sms:et följdes tätt av "Kanske en bit choklad till kaffet med?"

Item 2: Lapp lämnad på jobbet efter att jag inte hunnit diska allas disk. Tycker inte om att lämna disk till den som kommer på morgonen. Dock verkar disk-lämnandet varit min grej idag.

Bonus! En hund som nyss fått en mjölig baguett i huvudet ser ut såhär:

2010-10-18T00:05:00.000-07:00

Den här lilla nya funktionen här nedan, "Kanske gillar du"-grejen.
Den håller på att göra så att jag kommer försent till jobbet.
Eftersom jag surfar runt på min egen blogg. Randomly klickar mig tillbaka genom memory lane.

O, denna självupptagenhet!
Men jag måste säga att jag är förtjust över funktionen!
NU: Mot jobbet!

2010-10-17T13:50:00.000-07:00

Idag har jag klippt Simon och varit hos Linchen och Jonken och ätit riktigt god mat.

Jag har klädutmanat mig själv med en av Simons stora Tshirtar över mina enda par tajts.
Försökt fnysa åt mig själv när jag nervöst funderat på om jag ändå inte har lite för mycket på låren för att vara godkänd för en sådan look. Fnyst, med all rätt. Jag har varit snygg idag. Jag har det från säkra källor.

Jag har även fotat Olämplig Offentlig Konst i Sumpan för att visa er.
Men det visar sig att det finns mer. Mer att fota. Så vi väntar lite med det inlägget.
Herregud. Här kan man verkligen det där med att låta något som verkar vara rätt blir otroligt och ohyggligt fel.

Nu däremot ska jag sova.
En härlig vecka väntar.
Jag har satt upp olika mål för mig själv.
Utmaningar.
Tasks.
Uppgifter.
Kanske äventyr.
Mja.
To-Do's i alla fall.

Även en personalfest och ett besök från öa väntar.

Det blir nog en fin vecka.

.

2010-10-16T15:14:00.000-07:00

Lite länkärlek.
Pali Design gör fantastiskt fina mobiler, filtar, barnkläder, napphållare och massa fina grejer.
Paulina som gör hela konkarongen kommer från andra sidan berga hemma på Öckerö, och modellerna är några av dom skönaste mänskor jag mött.

Kolla in Pali! Kanske läge för att börja med julhandlandet?

2010-10-16T14:17:00.000-07:00

Heja Bamse! Starkast är vår Bamse!

Rune A var min idol när jag var liten. Rune A är en legend.
Rune A var dessutom sneeky och ruvade länge på hämnd, visade sig.
Rätt visan har äntligen segrat. Aja baja, Uggla!
Läs DN-artikeln här.

.

2010-10-16T09:47:00.000-07:00

Jag sålde den här i söndags. Vilket påminner mig om att skriva att om det skulle vara så att ni på något sätt var intresserade av någon bild eller av att jag gör något för er, så tveka inte att höra av er!

Exempel på bilder jag gjort finns under kategorierna Jenny Ritar och Jenny Klipper Ut här i högerspalten, samt här.

Skulle något falla i smaken, eller om du undrar över något kan jag nås på jenny@wallhult.se.

Trevlig lördag!

.

2010-10-16T09:30:00.000-07:00

Myrsteg är också steg. (Myror är vansinnigt coola saker förresten.)

Jag håller på och försöker redigera kort.
Jag är inte världsbäst på det direkt.
Jag håller på att fundera på om jag ska starta en webshop.
Typ sälja dom här husen.
Kanske göra fler.
Kanske sälja lite afficher.

Vad tycker ni om det?

Det går i alla fall rätt långsamt.
Men det kanske händer. Långsamt leder också någonstans.

Nu tänker jag: Chips. Film. Kvällspromenad.

.

2010-10-16T08:01:00.000-07:00

Samtidigt på ett tak i Sumpan.

Det är så vidrigt kallt ute. Mycket kläder krävs.
- Snyggt. Lite som en inspirationsreklam för en garnaffär, liksom, säger han.

.

2010-10-16T02:30:00.000-07:00

En ledig lördag, minsann.
Det blir inte Chokladfestival på Nordiska Museet. Damn you plånboken!

Men det blir nog en god lördag ändå.
Ska försöka få lite gjort. Hade jag tänkt. Så jag kanske ska ta och slita mig från frukostbordet och börja med en dusch?

Lördagslyx = Månadens investering, ta-da: ett helt duschmunstycke! Luxury!

2010-10-15T13:48:00.000-07:00

Idag har har haft en runt 80 år gammal blus på mig.
I kräppsiden.
Fredagsfancy.

Speciellt ihop med ett par gamla 100-kronors-chinos med säkerhetsnål i avsaknad av knapp.

Har jag sagt att det har gått ett stort hål i mina enda vinterskor?
Det har gått ett stort hål i mina enda vinterskor.

Och det känns på ett sätt... lite kul!
Jaja, jag får väl ha skorna i väskan och gummistövlar när det regnar. Helt enkelt.

2010-10-15T13:42:00.000-07:00

Spenatsoppa + grillad smörgås + Berg Flyttar in + Ansökan på Studera.nu + 1/2 Pepparkakssandwich + Ahlgrens Bilar = Fredagsmys.